enlyckligidiot

Igår var jag sugen på att kasta en möbel (läs: alla!) från ballkongen, slita av mig håret och kaskadkräkas på allt runtomkring. Låter inte jätte pepp men jag antar att det är bättre än att inte känna alls. Och såhär ca trehundraåttiosju krokodiltårar senare så känns det ju faktiskt mycket bättre. Ibland, inte ofta, men IBLAND får man tycka lite, yttepytte synd om sig själv.