enlyckligidiot

Ikväll har jag sparkat tokhårt på saker och klättrat på förbjudna platser, för att det behövdes helt enkelt! Speciellt sparkarna som räddade Emilia från en psykbryts-kusin utan dess like. Men hon vet, har varit med förr. Nu menar jag inte att detta är någon form av normaltillstånd för mig. Inte alls. Jag blir väldigt sällan arg och ledsen men nu har jag gått och samlat för länge. Det behövde komma ut. Skuld, oro, sorg. Känslan av att vara otillräcklig. Den här dagen var kanske bra för mig ändå. Även om jag är ÅH SÅ GLAD för att den snart nått sitt slut.