Lemarc

Det finns två sorters människor här i världen
Dem som får stjärnhimlen när dem begär den
Och som med självklarhet, tar för sig var dag
Så finns det dem som får slåss för varje andetag
Å, lille konstnär, din känsliga själ
Du vill få världen att skratta, men den har dig ihjäl
Ett spel med märkta kort, ett spel du aldrig kan vinna
Och denna sällsamma längtan, är allt du ska finna

Han säger, du och jag, vi är av samma sort
Var vi än är, längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred,
då är du och jag drivved, du och jag vi är drivved



Lyssnar på Peter Lemarc och saknar pappsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0